22.17

Dagen började ju inte så bra. Jag vaknar tidigt av att telefonen ringer och det var min läkare. Han skulle ju ringa mig idag och berätta hur det gick med proverna, men istället ringer han och säger att sjuksköterskorna som tog testerna på mig senast hade glömt att ge mig en remiss till sjukhuset...så säger han att det är jätteviktigt att jag gör det NU. Så det var bara att springa upp, klä på sig och sticka till vårdcentralen för att sedan skynda iväg till sjukhuset och ta ett till "special"-blodprov. Allting gick så fort på morgonen så jag hann aldrig ta in vad som hände. Men när jag väl kom hem så kom oron och jobbiga tankar. Varför sa inte läkaren vad proverna gav för resultat? Varför var det helt plötsligt så viktigt att jag var tvungen att göra det här (speciella) testet? Så som sagt, dagen började inte så bra. Så resten av dagen har jag bara tagit det lugnt, fått iväg viktiga mail och dessutom tagit ett ganska jobbigt men viktigt beslut. Eftersom att jag har så mycket som händer nu så kan jag inte alls fokusera på skolan. Därmed har jag valt att inte göra C-uppsatsen som vi egentligen ska börja med nu. Jag känner att jag måste fokusera på mig själv ett tag och min hälsa, och det beslutet var ändå riktigt svårt att ta. Jag har alltid haft stora kvar på mig själv när det gäller skolan, och att satsa hårt på skolan har varit min rutin över ett år nu. Men jag känner att det inte funkar nu om jag ska satsa 100 % på att bli frisk. För jag vet att om jag ska försöka göra en uppsats under tiden så kommer jag ändå att tacka nej eller skjuta upp tider på vårdcentralen m.m., för så har jag tyvärr gjort förut. Så sammanfattningsvis försöker jag just nu bryta mina gamla vanliga rutiner, även om det är oerhört jobbigt. Men förhoppningsvis blir det bäst så.
 
Nu på kvällen har jag i alla fall kunnat lägga bort alla jobbiga tankar ett tag. Istället har jag och lillasyster lagat mat tillsammans åt familjen, riktigt goda fajitas stod på menyn. Och nu blir det nog en liten kort promenad, och sen är tanken att jag ska sätta mig och kolla på några sista-minuten-resor. Det skulle vara så skönt om jag får tid för det nu senare i höst/vinter när mycket är utrett, bara komma iväg någonstans och "bara vara". 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Louise Johansson